Presidenter och vanliga dödliga (Stubbs curriculum)

Verkligheten är faktiskt mer fantastisk än dikten. I synnerhet så på nätet, i den virtuella verkligheten. En sökning ger vid handen att upphovet till [Haicurriculum] ska tillskrivas rikets president, Alexander Stubb (klart han ser så glad & nöjd ut).

- Och lika klart att det gäller att betrakta världens gång genom rätt prisma.

"En ny läroplan: reflexer efter läsningen av Gunnar Högnäs '[Haicurriculum]'”

Visst är det skönt att få se den första reecensionen eller anmälan av en färsk bok. I synnerhet som den är så uppskattande som på sidan Stefan Albrektsson Poesi.

I synnerhet gillar jag att han lyfter fram mina intentioner, att ge ris åt regeringens kulturpolitik och ros åt bibliotek jämte bibliotekskolleger.

Men:

"Som väl är blir det aldrig gap&skriklyrik, präktigplakatpoesi eller dom&dogmdiktning. Beväpnad med ordlekfullhet och bildrikedom avväpnas och avkläds jag som läsare av Gunnars dikter."

Och: "Redskapen som erbjuds är bland annat en finurlig språklig humor som har förmågan att med en skalpells skärpa skära bort dödkött och avtäcka själva benstommen hos den tid vi lever i"

Vid randen av ett krig

Vid randen av ett krig
står flera krig på lut.
Väntar på sin tur,
som dominobrickor
med kulhål.

Skottdag vart fjärde år | skottdag året runt

Skottdag, det är det i dagens kalender. Å andra sidan lever vi i tider med konstant skottdag, för att tala klarspråk: inte ett dygn utan skott.

Förra veckan hasplade jag ur mig följande aforism -

Det går aldrig att hela med skottsalvor. Inte ens i självförsvar.

***

Men en av min bröder replikerade, att om en hare gnager på ett träd kan det nog behövas skottsalva. 

Aleksej Navalnyj 1976-2024

Det är på många sätt och vis som om jag levde i en reträtt till den era som rådde då jag var ung (vuxen?) under 1970-talets andra hälft. Här en dikt ur min debutsamling Ansiktet mot muren (sen skulle det f.ö. dröja ett antal år, innan följande alster, Milstolpar i gärdsgårdsserien, utkom - 2016).


När jag i stort sett
inte var större än en vanttumme
såg jag människor
och de klättrade ner ur väggklockor
för egen hand
De stegade ut på uppodlade fält
och lyfte ut människospillror
ur mörker mörker
så att livet fick
återta dem
i form av tindrande maskrosor
De tog mig i hand
och vi marscherade för fred
men endel människor ville annat
Många höstisar senare polerades stövlar
fötter tvingades in i dem
det krävdes ordning
och jag såg skuggor återvända
till väggklockorna

Folkhälsan och poesin

I väntan på mer seriös poesi kan man limericka en insändare om aktuella ting.

Limerick om Folkhälsans kick (ÅU 24.1.2024)

Hos Folkhälsan väcktes visst större vrede
efter en ömtålig investering gjord av vd.
Han satte pengar på app,
skulle väl betalas av papp.
Som att leka tio stickor på ett bräde.




Vem bär ansvaret i härvan kring Folkhälsan? Vi listar fyra teoretiska scenarier (Svenska Yle 23.1.2024)

Krokben för lyrik och annan "smalare" litteratur

 Litteraturkritikern Vesa Rantama skrev en fin och viktig essä om diktens situation under Petteri Orpos regering i dagens Helsingin Sanomat.

Jag kommenterade den i en annan blogg, med ett inlägg på finska "Kohta runous on enää runoutta vain/vailla?"

Vem är han och hur blev han Gunnar Högnäs?

Som veckans gäst i Yles Radio Åboland rådbråkar jag min färd från då till nu. Under vägen finns etapper som "barnbrottsling" i sju års ålder, idrott i ungdomen, studietiden, diktskriveri, yrkesbanor... Medhavd musik hörs (tre låtar), varav det ena smakprovet (Radiohead) också får sin lyrik översatt till svenska och uppläst (uruppförande).

Veckans gäst 18.10. 2023 (ljudspåret)

Limerick på spåren - eller i snåren

Spårvagnar är mysiga, ganska romantiska. Tåg mitt i stan. I Åbo förstod man det inte för ett halvsekel sedan. Nu vill man reparera skadan och gräva upp gator och torg. Låta spårvagnen rida in i stan igen. Debatten för och emot kör på, pinglar till ibland. 

Jag skrev en Åbskyr limerick, man måste ju ta det hela med ro mellan turerna.

Bättre en spårvagn från Kråkkärre’
än en Funicular som funkar värre.
Bättre en framtidstro
än en Logomobro;
kontakt som gör problemen smärre.

Ingenstans mitt segel och ansiktet mot muren

I våras fick Ingela Strandberg Sveriges Radios Lyrikpris (2023) för samlingen Ingenstans mitt segel. Grattis!

I bloggen A room of my own noteras detta också. I kommentarsfältet tänker någon på Gunnar Högnäs debut, med anledning av den citerade dikten.

Den debuten hette Ansiktet mot muren och finns ju här.

Dra åt svångremmen från Vaalimaa till Korpo

En rätt knackig sonett. Men handlar om en regering med ganska så knackiga hjärnceller. Det "vår regering" behärskar är ändå försöken att få Finlands medborgare på knä. Så låt gå. Analysen är A och O.

Fattigmanssonett (klassmått)

Finlands regering, ledd av en Petteri Orpo,
vill ha tillbaka vårt land med kärr och hacka,
stoppa de rikas rika rikedomar från att sacka,
dra åt svångremmen från Vaalimaa till Korpo.

Hans Sancho Panza är en hon, Riikka Purra,
som vill föda folk med svett och bark i macka.
Och de som inte här är födda, kan man nacka,
packa som minkar, ge på båten – hurra hurra!

Orpo vid pärleport tror han är Sankte Petteri,
att han är förmögen skilja agnarna från vetet.
Men vettet flyger väck då girighet tar kontakt.

För Riikka och hennes boss Halla-ahos Jussi
är de som styr, ställer och girar i högersätet.
De döljer allt finstilt, Fausts konsultkontrakt.

Limerick om den sannfinländska förtryckspolitiken

 

Giv akt för sannfinlandisering!
Tänd på livets ekonomisering!
Bort med slöseri,
kreti och pleti
Praktisera klyftors integrering!

Jörnnästet

Mammutar har i regel frustat vidare till de sälla betesmarkerna, men deras skelett och betar kan fortleva. En bok som heter B & J - Scener ur ett skenäktenskap och är skriven av Philip Teir passerar revy mest varje dygn, just nu. Vilken fint läge för en liten dagslända, en limerick.

Nya arter, invasiva varelser

Språket - eller språken - är inte bara en ofantlig äventyrspark, utan också en obegränsad vildmark. Ibland dessutom ett intressant och inspirerande reservat (men det ska jag inte gå inpå nu). 

För några dagar sedan uppmärksammades tidningen Åbo Underrättelser om en ny invasiv art, åtminstone invasiv i språkliga domäner. Nämligen hortdur.

Sådant kan väcka "pennan" till krumbukter, glädjeskutt, med en limerick som följd.

***

Liksom bättre med hortar i dur
än andra hortar i moll och skur.
Vi har funicular,
far dit den far.
Det är nog tur med glädjetur.

”Ingen vanlig biblioteksfarbror”

"Redan under gymnasiet hade Högnäs intresserat sig för skrivande. Han skrev sci-fi-noveller som publicerades jämsides med noveller skrivna av bland andra Stieg Larsson.

Den första egna boken skrevs av en 'ung Gunnar med världsångest', och kom ut 1978.

- När jag flyttade till Åbo för att studera bodde jag med två pojkar från Nedervetil och deras kompis hade gett ut en diktbok. Jag läste den och tänkte att det där var ju enkelt, vem som helst kan skriva sådant där - typisk ungdomlig hybris.

Det visade sig inte vara så enkelt. Men en bok blev det och Högnäs var fast.

- Min hjärna blev en diktmaskin. Det var som en mani. Tanken att man ska skriva sin andra bok, och skriva den bättre är svår. Allt blev för krystat, och det ledde till att jag slutade skriva dikter helt."

Hela intervjun kan ni läsa i tidningen Bibban (1 / 2023).

Då grottmannen ställde till med lyxservice

Det är riksdagsvaltider och Sannfinländarnas (lite som Sverigedemokraterna på andra sidan havet) partiledare sprejade sin syn på kulturen, hon bekände färg med ordet lyxservice (luksuspalvelu) i en tv-debatt.

Riikka Purra kallar kulturen för en ”lyxservice” – får kritik av partikamrat (Svenska Yle, 22.3.2023)

Nu tänker jag mig, att vi människor har kultur - också - i generna. Har klätt väggar till och med i de allra tidigaste boningar med avbildningar. Har sjungit och trollat fram rytmer ute i det fria. 

Så att, som i följande lilla haiku.

Mannen i grottan
rister en buffelhjord på
väggen: lyxprodukt.

ChatGPT vid pärleporten

ChatGPT stod vid himmelsporten.
Sållade flinkt agnarna från lorten.
Vem skulle passera
eller så lida mera.
Sanningen maldes i kretskorten.

De-dem-dom - med limerick i språkets snabbmatskick

I Sverige vill man dra över en kam
och paja ”de” och ”dem” till dom.
Visst, kanske rättvist:
lösa en tvist med twist.
Men i Finland ger vi dom en dom.

Ballongföljetong - limericktrick (hjärtattack)

Kina har inlett ballongutvidgning,
vill säkra cirkulationens riktning.
Men luften sköts bort,
försöket blev väl kort.
Tog inte allas hjärtan i besittning.

"USA sköt ner den misstänkta kinesiska spionballongen – Kina har uttryckt sitt djupa missnöje" (Svenska Yle)

"Kina bekräftar ballong över Latinamerika" (Hufvudstadsbladet)

Ordfestival i Östhammar

Hösten glidflyger,

fäller sina löv. Färger
spränger i luften.

Gunnar Högnäs, Leverans från diktsamlingen Haiculdesac (2020)

Jag tycker att det är en mycket fin skildring i haiku-form av den årstid som kanske är den vackraste vi har, och som vi är mitt i just nu. Med alla sinnen öppna kan man åtminstone för en stund njuta av naturen och bli påmind om att världen i sig inte är så tokig ändå, även om, ja ni vet. Homo sapiens kämpar med sig själv. Med allt. Ibland mot.

Upplevelsen av det sköna och vackra i livet klarar vi oss knappast utan. Inte heller kan vi leva utan sådant som väcker vår fantasi, nyfikenhet, ger spänning, motstånd och vidgar våra horisonter på olika sätt. Det som får oss att känna en stunds njutning, frihet, bekräftelse, kommer nära, berör, förvånar, förströr, förundrar eller väcker engagemang."

Så står det i Josef Nyléns Ordförandebrev 7 / 2022. Det gäller Östhammars litteraturförening som ordnar Ordfestivalen (årets gick av stapeln för ett par dagar sedan, 15.10). 

Det är ju alltid trevligt då ens ordfestande sprider sig, exempelvis till Östhammar i Uppsala län.